sången slutar med ....and then there were none...

Känns som att det går åt det hållet med våra kycklingar nu...

Från början var de 15... en drunknade i vattenskålen, 14 kvar...

Morris åt upp en av de bruna, 13 kvar...

Morris kom åt ytterligare tre, 10 kvar.

I går var en så sjuk, så vi fick ta fram yxan och huggkubben, nu är de 9...

Av dessa 9 så VET jag att två alldeles säkert är tuppar = grillad kyckling när de vuxit till sig.

Kvar är då 7, varav jag idag kan säga SÄKERT att 2 är hönor...

I morgon ska vi iväg och köpa några gamla hönor som vi säkert vet är just hönor...

Kul med lite fler som lägger ägg, just nu är efterfrågan på våra ägg så mycket större än tillgången på dem.

kuckeliku!

Regntunga skyar, Regnet det bara öser ner, Crying in the rain, Singing in the rain,

-Det finns massor av låtar med detta tema, men just nu kom jag inte på fler. -Skriv gärna ett inlägg  om ni kommer på fler!

Det måste vara så att regnet inspirerar folk till att skriva texter, ja åtminstone en del människor.

Mig får det bara att bli trött.

Det är skönt med en regnig dag då och då tycker jag. För på något vis så är det inte någon som ifrågasätter att ogräset växer och gräsmattan gör detsamma...det är helt tillåtet att bara säcka ihop i soffan.

Min dag har varit lite mer kreativ än så, faktiskt. Jag var in och handlade mandelpotäter till mor (jag åker upp till henne på onsdag) sedan så har jag och kompisen varit till Gammelstad och drömt oss iväg i en konstbutik. Vilka underbara saker! -och min telefon med kamera låg hemma...

Jag har fäst sju miljoner trådar i tre par sockar som jag stickat, tvättat dem. Ruggat upp och broderat några par lovikkavantar, och beställt märkband som jag ska sy fast på mina alster.

Allt detta för att jag ska åka till mamma...

-Låter det kryptiskt?

Min mamma bor i Lannavaara...

Jag är medlem i Lannavaara Hantverksförening, som håller till i Kunskapens hus i samma by.  Där finns en butik som säljer medlemmarnas slöjdalster. Däribland mina grejer.

Klarnade det nu?

Nu har jag kvar att prismärka och skriva upp vad jag ska lämna där.

Så nattikramar på er som ska sova, själv ska jag vara vaken en stund till.

Det slutade med att "gubben" förbarmade sig över mig, och följde med som moraliskt stöd in till Boden än en gång. -Ja han var inte med förra gången...

Vi var in på handarbetsaffären strax innan de stängde, och nu har jag två kuvert med stoppnålar. -jippie!

Nu sitter jag och drömmer om ett nytt garn, i bambu. Jag tror jag har blivit kär... men problemet är att jag itne vet vad jag vill sticka av det. Kanske ett linne? Har till o med skrivit ut mönster färdigt från nätet så jag ska veta hur mycket garn jag kan behöva OM jag köper det.

Ska ta mig en funderare ett tag till.

I går, så skulle jag köpa en stoppnål. Jag har visserligen flera stycken -någonstans..., men då detta "någonstans" så sällan sammanfaller med där jag letar, så bestämde jag mig för att köpa ytterligare en nål.

-För er som inte vet vad en stoppnål är, så är det en tjock nål, som man kan trä garn igenom när man t.ex ska fästa trådar i det man stickat.

Vi packade in grannen och oss själva i grannarnas minibuss, för vi skulle inhandla lite annat också när vi ändå åkte till stan. Vi köpte hönsfoder, hundmat, kattmat, människomat. En ny grästrimmer till mig (så nu har jag ingen ursäkt längre...)

En spikmatta inhandlades också + en massa annat som var av nöden tvunget att köpas. Vi åkte hem, packade upp allt, och jag insåg att jag inte köpt någon stoppnål.

I morse kände jag mig hyfsat alert, så jag väckte sonen för att fråga om han skulle med in till Boden för att köpa stoppnål och bambustickor.

Iväg for vi, och hann med Dollar Store, kupan och en sportaffär, plus handarbetsaffären där jag köpte tre uppsättningar bambustickor i olika grovlekar. Vi åkte hem...

...behöver jag säga mer?  UTAN STOPPNÅL!!!

Sitter just nu och funderar på om jag ska orka åka in till stan för att köpa en stoppnål. Måste vara historiens dyraste nål vid det här laget. Jag har hittills kört tio mil! för en jävla stoppnål. som jag inte har fått hem än...

Ska nog ringa kompisen och fråga om hon inte vill åka en sväng med mig...

kramar på er alla. -snart är jag frisk, tror jag.... (Svettas bara lite när jag rör mig)

Och jag är sjuk!

Det började förra helgen, när jag åkte hem från Kiruna. Stekhett i bilen, AC??? Vaddå? Nåväl, det var varmt! Och fläkten gick oavbrutet i bilen för att överleva över huvudtaget.

Måndag morgon vaknar jag med ont i halsen... men det var nog just pg.a fläkten. Trodde jag...

Det visade sig att Tindra hade ont i öronen, och hennes mamma hade fått "pannsjuka". Eftersom mitt äldsta barnbarn ofta leker med ord, så blev denna "pannsjuka" så småningom omdöpt till "pandasjuka". Hennes mamma funderar på om det är så en pandemi startar? Med pandasjuka.

Nu har jag drabbats av denna samma pandasjuka tror jag. Ont i huvudet (pannan) ont i halsen, hostar och feber. Kan väl inte vara annat då? Eller?

Jag hoppas att detta ska gå över snart, helst före i morgon kväll. Eftersom jag vill vara med på en repetitionsutbildning på Röda Korset då. sedan på onsdag och torsdag så ska jag jag hålla i utbildningar själv på kvällen efter jobbet.

Men om denna pandasjuka inte ger med sig så vete katten hur det ska gå.

Stora pandakramar på er alla, och PROSIT!

Här kommer en bild på det nyaste barnbarnet. Min sondotter Emilia. På bilden är hon ungefär en månad gammal och sover i min famn.

Visst är hon väl söt?

-jag, partisk???? Nähä!

Nu kom jag ju igång med skrivandet!

Jag som inte tänkte jobba på några festivaler alls i sommar, har helt plötsligt anmält mig till två!

Kirunafestivalen som går av stapeln sista helgen i juni, och så Lulekalaset som går sista helgen i juli.

Kiruna är ju speciell för mig som kommer därifrån. Alltid kul att träffa på människor man inte sett på länge. En relativt lugn festival, med trevliga människor och bra festivalorganisation. Bra bemötande för oss som kommer upp och jobbar också.

Lulekalaset tänkte jag som sagt inte jobba på, men då vår välorganiserade uppdragsledare "K" satt upp sig som den som ska "styra upp" gruppen, så kändes det lugnt att vara med även i år.

Vi får väl se om det blir "sista sommaren"   i år. Fast det har jag tänkt förr också...

Mer kramar!

Hemlis nummer 5, ett "stickbyte" jag varit med i. Häromdagen kom det sista paketet -snyft! Vill ha mer!

Det har varit som julafton varje månad när det trillat ner ett paket i brevlådan. Nu sist så fick jag två underbara garner, en stickbok, cool aid färger som jag längtar efter att få prova färga med. Och sist men absolut inte minst! En chokladkaka! Kvällen var räddad!

Tack min hemlige kompis! -Jag kommer att sakna dig!

Och så grisen i säcken, också ett byte, av restgarner.  Tänk vad kul det är med andras skräp! För visst är det så  att det andra inte vill ha kvar, är sådant vi själva många gånger skulle ge vad som helst för att få.

Garnpaketet jag fick var jättefint. Ska bara klura ut vad jag ska göra med det. Blir förmodligen sockar eller vantar till tjejerna.