Jepps, nu börjar de mogna, hallonen.

Tidigare idag tog vi en tur med 6-hjulingen, och jag hittade en hallonbuske, med några mogna hallon. Mums!

Nackdelen med detta var bara att våran huskie Bianca var med. När hon var liten valp, så visade jag henne att hon kunde plocka bär och äta dem...

Hon älskar hallon....

Jag har aldrig träffat på en hund som älskar bär, och faktiskt plockar dem från taggiga hallonbuskar, men hon gör det. Och tro inte att hon väljer omogna bär, -ICKE!

Men några bär hann jag få själv.

Här en bild på damen när hon plockar hallon; 

...är små otäcka saker, som verkar ha en förmåga att hoppa på mig när jag som minst anar att de anfaller.

I går kväll så började det med att jag hade ont i magen, rejält ont i magen till och med. I o för sig inte så konstigt med tanke på helgens kost...

Jag var och jobbade med röda korset, i Piteå på deras festival. Och under en festivalhelg äter man det som erbjuds... d.v.s wokade älgar, friterade bröd, nudlar med gud vet vad i, och som en av mina kollegor påpekade: hur ska jag klara mig i Luleå om de inte har donuts!

..Ja, ni förstår hur det såg ut med matintaget va?

 Och till detta en massa coca cola förstås!

Visserligen kan magen rasa ihop för mindre, men detta är något annat... Så fort jag stoppar i mig något, mat eller dryck, så krampar magen. Kanske verkmästaren i magen som protesterar? Nu känns det lite bättre, men jag blir hemma i morgon för säkerhets skull ändå.

Hur som haver så var jag tvungen att sjukskriva mig från jobbet, men OK tänkte jag; jag kan ju spinna lite garn i alla fall. Jo hejsan! Det tog väl en kvart så gjorde det så ont i ryggen så jag var tvungen att sluta med det.

Hmmm.. vad göra då? Jo! jag kunde ju skriva ut foton till de som ville ha dem från kusinträffen vi hade.

Bilderna blev randiga.... rengjorde vad det nu heter i skrivaren, nya utskrifter...som blev orangea! ????  Hmmm... fipplade lite här o lite där, och på något vis så skriver den i alla fall ut foton nu, som varken är randiga eller orangea -vad jag gjorde? Har ingen aning! Men det funkar tydligen.

Nu när fotona är printade och det här inlägget är skrivet så ska jag återinta soffläge och tycka synd om mig själv en liten stund.

Hej på er alla tills vi hörs eller syns igen

Kram

Då vi började renovera vårt badrum för ca 4 år sedan, så kaklade vi väggarna, lade golvklinker.......ja...det var vad vi gjorde.

Eftersom elementet hamnade för nära väggen, så gick inte det att sätta upp som det var tänkt, men 4 bultar har vi i väggen i alla fall, utifallatt....

Toastolen skruvades på plats, men den hade ju också ändrat position i förhållande till vattenledningarna.... -hmmm -är ni med åt vilket håll det lutar?

Vår toastol har inte haft vatten på 4 år! Men en händig kvinna fixar ju det mesta ;-)

-Dusch slangen nådde precis till vattentanken i toastolen, FIXAT!

Så var det ju då handfatet, som visserligen stod på exaxt samma plats, och rören var bara att skruva dit. Men se.... då var det ju så att om man slog igång vattnet till handfatet, så då rann det ut på golvet ur ledningen till toastolen som inte hade någon vattenledning....

Handfat på toa? Helt onödig pryl! Man kan lika gärna tvätta händerna/borsta tänderna i köket.

Taklister är ju också en sådan där onödig pryl. Kostar pengar och gör ingen nytta...-eller?

Hur som haver så fick vi fingrarna ur den där berömda kroppsöppningen härom dagen.

Iväg till brädgården, köpa taklister, såga...såga fel...såga mer fel.... såga rätt!

Måla lister, spika upp dem.....som sagt: tack gud för silikon! ser nästan proffsigt ut!

Ny kran till handfatet inhandlades efter att den gamla helt enkelt lagt av efter 4 års torka....Det där röret till toastolen tog väl en kvart att få på plats....

Så nu har vi handfat -med rinnande vatten!

Toastol man spola i UTAN att använda duschslangen!

Taklister!

Fortfarande saknas element och badrumsspegel + belysning -men va fan! Det är väl onödigt tjafs.....

Kram på er alla! Nu kan man spola på vår toa!

Hej igen alla glada! -Ja, även ni som inte är så glada är ändå välkomna att läsa detta...

Kusinträffen avlöpte ungefär som det var tänkt. Massor med mat, mycket människor, både kända och okända för mig. -Nu lite mindre okända efter presentationer.

Det verkade som om alla var nöjda och glada när de åkte hemåt, eller så ljög de och lyckades hålla masken, inte vet jag.

Jag hade i alla fall kul!

Detta hände på lördagen, söndagen ägnades åt städning av festlokalen, uppdelning av mat som var kvar, och lite annat småpyssel.

Måndag morgon vaknade jag av att någon jojkade i mitt öra! Ja, det var INTE sambon...tack o lov!

Det var bara Simon Marainen som väckte mig, han brukar jojka när det är dags att vakna.

-Nej. Jag har INTE två karlar i sängen, Simon jojkar i min telefon, tillika väckarklocka, och det var dags att vakna, för jobbet kallade. SUCK!

4 veckors semester, -skulle vara straffbart att inte låta alla ha minst 8 veckors semester...- visst håller ni med mig?

Nu har jag jobbat i 7 dagar, för tro inte att min vecka började som för alla andra med 5 dagars arbete -nehej då! Jag har minsann fått jobba hela helgen också! Tror jag straffades för min semester....

Men nu är jag ledig måndag o tisdag, ska bli skööönt! Sedan är det tre dagars jobb, och på fredag direkt efter jobbet bär det av ner till Piteå, för jobb på festivalen där i två nätter.

Nåväl, helgen i Piteå är åtminstone frivilligarbete... inte för att det är någon vettig orsak egentligen....-men vem har påstått att vi som jobbar för Röda Korset är vettiga?

Kramisar igen. 

Nu var det längesedan jag skrev sist, dags för en uppdatering kanske...

Jag har semester! Men den är snart slut :-(

På måndag börjar allvaret igen, jobb klockan 06.30 Men innan dess så ska vi ha en kusinträff, det ska bli kul. Lite nervöst känns det väl, eftersom det är vi (jag och min syster) som håller i det hela.

Tänk om det blir pannkaka av alltihop. Tänk om ingen gillar maten...

-Äsch! Ät om ni vill, annars låt bli!

Och så är vi ju där för att träffas och få surra med varandra, inte bara för att äta.

Vi har ju som bekant höns, och bland alla dem så finns det två vuxna tuppar, som har varsin hönsflock att ta hand om. Det har alltid gått bra att ha dem ute på gården tillsammans, utan slagsmål.

Men nu har våran Rune, den lilla dvärgtuppen, som väger ca 1,5 kilo, fått för sig att han ska minsann döda stortuppen.

-Då ska det tilläggas att den stora tuppen, han är STOR... vikt cirka 4-5 kilo.

Efter pusslande och trixande i några dagar, gjorde vi nu slag i saken, och delade hönsgården i två delar, så nu kan åtminstone alla hönsen vistas utomhus samtidigt, även om vi inte är hemma.

Nu ska jag baka lite mer sockerkakor till lördagen.

kram på er alla!