Som utlovat tidigare:    

Maria skruvar ner den bautastora spegelväggen... Det var SÅ tapeten såg ut för 20 år sedan.

På "G"  Inga lister på plats ännu. Men väggen är målad

Sisådär, nu börjar det ju likna något. Alla lister på plats också.

Andra väggen...  

I går kväll stängdes strömmen av här -inte för att vi hade obetalda elräkningar- utan för att de skulle byta "någon grej som hette något" i en närliggande by. Så då skulle vi vara utan el mellan 23.00-05.30

Med tanke på att det är vinter, och därmed lite småkallt ute. Så gjorde vi upp eld i vedpannan i går på dagen, just för att det inte skulle hinna bli så kallt inne.

Det är inte någon mening med att elda när det är strömavbrott- det enda som händer då, är att pannan börjar koka, för att den inte har el till att cirkulera runt vattnet.

Nåvä, det var varmt o gosigt när vi kröp i säng i går. Men i morse var det definitivt inte varmt o gosigt.... brrrrrrrrrrrrr........... 17 grader inne, och exakt lika mycket ute -med ett litet minus bakom siffran....

Så jag gjorde upp eld i pannan, väckte sambon som skulle iväg och jobba. Själv behövde jag inte åka riktigt lika tidigt som honom, så jag ställde om klockan och kröp ihop på soffan uner täcket tills det skulle bli lite varmare inne.

Sedan väcktes jag av ett SMS på min telefon, där en kollega undrade om jag var "på G".... -eeehhhhh??? nää....jag sover tänkte jag.......och kollade på klockan. Jag skulle böra jobba 07.00....nu var klockan 07.30

Jag hade ställt om klockan, MEN glömt att slå igång larmet.

Ja, så kan det gå när man är trött, och det är strömavbrott - ja, såklart att det var strömavbrottets fel! Man ska ALLTID ha något att skylla på.

Kram på er alla!

Jepps. Det har jag nu. En alldeles nymålad, fin och fräsch hall.

Hemma hos oss, så tänker och planerar jag. Jag har massor med planer och tankar ;-)

Men att sedan komma vidare från tankarna till handling, ja det brukar ofta handla om 10-års projekt. Mycket för att min ork inte riktigt räcker till... -Väldigt frustrerande!

Men nu hade jag då planerat att hallen skulle målas, och jag hade till o med köpt färg för några veckor sedan.

Men med trasig rygg, så händer det inte så mycket mer efter 4 timmars jobb. Så i dag ringde min dotter och frågade när vi skulle måla, och jag sa som det var: en annan dag, när jag orkar mer.

Men hon kom ut till byn, hjälpte mig att tömma hallen, plocka lös golvsocklar och dörrlister. Och sedan målade vi. -I ärlighetens namn, så var det nog hon som gjorde det mesta jobbet..

Och sååå fint det blev! Nu när lönen dyker upp, så ska jag inhandla färg till golvsocklar och dörrfoder, så att de blir målade och tillbakaspikade igen.

- Foton kommer när jag hinner. Missade tyvärr att ta "före" bilder.

Nu är det bara resten av huset kvar att fixa. Tror att vardagsrummet blir nästa projekt.

Ja, jag börjar känna mig som en sådan.

I morse, på väg till jobbet så ringde en kollega till mig, de behövde hjälp med varuplocket på en butik där vi har bemanning.

Självklart åkte jag dit -det är ju en av mina "vanliga" arbetsuppgifter. Efter fyra timmar på stengolv, så kändes min rygg -ja, den kändes alltså väldigt mycket mer än i vanliga fall....

Sedan en timme hos sjukgymnasten, där det visade sig att jag inte klarade av att göra alla övningar -som jag kunnat tidigare- just för att det gjorde så f-bannat ont i bäckenet.

Så nu sitter jag här och har ont inte bara i ryggen, och i höften, utan hela bäckenet känns som att det håller på att krackelera.

Ska plocka fram spikmattan och ligga på den en stund. Det brukar i alla fall lindra lite.

I morgon MÅSTE jag komma ihåg att ringa till min doktor. Det här funkar inte längre.

Och nu när jag sitter här, så dyker nästa tanke upp i huvudet: får se om jag KAN ta mig till jobbet i morgon.

*SUCK*

Jag har gjort dagens goda gärning. Jag har plockat ut ett hundratal böcker, som jag ska fota, och lägga ut på tradera. Kanske kan få in en krona eller två där, samtidigt som jag får lite rensat hemma.

Egentligen skulle man väl föra allt på någon loppis, men då måste det finnas ork att prismärka och ta sig iväg också. Och just nu så finns inte den orken att uppbringa.

I går kväll påbörjade jag en tröja som jag tittat på länge, vi får väl se om den någonsin blir färdigstickad. Men vem vet.... en vacker dag så kanske....

Det här är mönstret som ska täcka hela tröjan och ärmarna:

Mönstret hittade jag i boken: The Celtic collection

Taskig kille den där John tycker jag. Han kom minsann och nattade mig i går kväll, med hjälp av lite värktabletter, men när jag vaknade vid 3-tiden, ja då var han spårlöst borta!

Så, som den självständiga kvinna jag är, klev jag upp och satte mig vid datorn. Den lämnar mig minsann inte i sticket så där i alla fall.

Loggar in på facebook, och har fått ett meddelande.

Det var en kär vän (som jag inte träffat på länge) som frågade mig om jag hade gått sönder ännu mer, och när jag skulle sluta vara trasig.

Och just de meningarna landade där de skulle hos mig, och tände ett ljus i min hjärna.

Jag kommer att förbli "trasig"-vare sig jag vill erkänna det eller inte. Kanske inte med samma smärtor som jag har idag. Jag vet ju av erfarenhet att min sjukdom går i skov, och hittills har jag ju kunnat leva med det -med lite anpassningar förstås ;-)

Men vad sjutton! Det finns de som har det mycket värre än vad jag har. Jag kan faktiskt både gå, köra bil, och göra nästan vad jag vill, när jag vill.

Värken jag har finns det piller mot, och jag ska ta ett snack med min läkare till veckan, för det måste finnas andra sorter, som jag kan ta även när jag jobbar. (de jag har nu blir jag rejält på fyllan av)

Men det jag måste göra, fast jag försöker undvika "måsten", är att omprioritera lite. Jag kanske inte kan fortsätta jobba med utbildningar, men det beslutet får vänta till efter min MR. Och kanske ett tag efter det också...

Mitt arbete funkar som jag har det idag, men förmodligen kommer jag att förflyttas så småningom. Och det kan ju bli hur bra som helst! Jag gillar ju nya erfarenheter.

Problemet just nu är att det gör förbaskat ont att sitta i bil längre sträckor. Och eftersom jag har nästan tre mil enkel väg till jobbet, så blir det lite sittande, och det påverkar ju orken jag har kvar att spendera på jobbet.

Nu ska jag pälsa på ig lite, och gå ut till hönsen med vatten och mat. Det snöar lite och är -4 ute.

Kanonväder!

Kramar till er alla, var rädda om varandra!

känner jag mig, men försöker att tränga undan den känslan.

Som ni nog känner till, så pajade min rygg i somras, -och den har blivit bättre. Men inte så mycket bättre som jag hade förväntat mig.

Jag har fortfarande -trots sjukgymnastik, ständig tanke på min hållning, o.s.v...riktigt jäkla ont!

Och jag har också upptäckt att mitt högra ben tappat jättemycket, både i styrka och i känsel. Det känns domnat hela tiden -inte OK.

Jag har fått börja jobba halvtid nu, och det är väl ungefär vad jag klarar av nu. Jag jobbar fyra timmar och när jag kommer hem så sover jag två timmar för att jag är helt slut av att ha haft  ont hela dagen, och inte kunnat äta värktabletter för att jag måste vara klar i huvudet för att kunna köra bil hem....

-vet inte riktigt om det är värt det. Visserligen har man ju alltid ett val, men jag vet inte om det är ett val egentligen att stå utan inkomst pga försäkringskassans regler. -som ibland känns obefintliga, man kan nästan tro att handläggaren sitter och kikar i sin egen plånbok, och konstaterar att "nope, inga pengar till henne"

Men i morgon så ska jag på lite kuligheter i alla fall. Det är hantverksmässa här i Luleå, och jag ska trängas där med alla andra människor, för att kanske köpa lite garn...Jag har ju faktiskt sålt en del av mitt lager ;-) och då får jag köpa lite nytt. -så det så!

Då har jag börjat jobba igen, alltså jag började ju jobba för drygt en vecka sedan. Hann med hela 4 timmar, sedan blev jag sjuk igen...

Så nu har jag börjat om igen på dag 1.

Jobbade 4 timmar, var på stan och rantade lite med dotra. Köpte lite småprylar som ska skeppas iväg till Amerikatt, för ett adventsbyte. Ska bli spännande att se vad jag får.

Vad jag har köpt? Det kan jag ju inte tala om, nog för att min kompis "over there" pratar engelska, men jag tipsade henne om google translator, och hon har minsann tragglat sig igenom min blogg med hjälp av den!

Strongt gjort tycker jag.

Efter ett par timmar i stora staden, så åkte jag hem, och sov i ett par timmar för att sedan åka in till stan igen och träna.

Nu har jag planerat in träningstiderna så jag kan träna när jag slutar jobbet UTAN att behöva åka hem där emellan.

Känns lite tungt att köra 6 mil extra för att träna en timme.

Nåväl, det om detta. Tröjorna som skulle bli julklappar har delats ut i helgen. Hade tjejerna här, och vi var ut i skogen med 6-hjulingen. Då behövdes det ylletröjor, och de uppskattades minsann.

Kramar till er alla, och var rädda om varandra.